Radikala handlingar mot kättare

power-of-the-church

power-of-the-churchKyrkans makt under medeltiden var stor. Den hade inflytande i samhället och dess standard. Prästerna och de inom kyrkan hade en makt som kunde jämföras med dagens politiker. Detta innebar att befolkningen var uppmanade att göra sina livsval utifrån religion och lagarna som var. De som hade makten i samhället använde religionen till egen nytta genom att skrämma människor med konsekvenserna som blev när de inte kom till kyrkan regelbundet och betalade skatter. I de fall man inte kunde betala skatten till kyrkan blev man tillsagd att ett liv efter döden skulle vara i helvetet. Av den anledningen skulle man säkra sin plats i himmeln genom att lyda kyrkan och betala sina skatter. Namnet på denna typ av skatt hette “tionde”, vilket i princip bönder och borgare skulle betala till kyrkan.

Fruktan för livet efter döden var en stor del av medeltiden. En bra medborgare skulle vara gudfruktig, inte ha egna idéer och lyda kyrkan. Den som hade egna idéer och uppfattningar av livet kallades kättare och de kunde straffas av kyrkan. Man skulle undvika att bli kättare för att vara kvar i samhället och slippa att bli utstött. Utstötningen hette bannlysning, och innebär att man blir utesluten av kyrkan och evigt dömd till helvetet. I vissa fall var straffet för kättare allvarligare som bland annat att brännas på bål. Bränning på bål är något som kom att fortsätta i de senare epokerna som bland annat under 1500-talet vid häxjakterna.

När en medborgare begick en synd kunde de gottgöra det genom botgöring. Det innebar att man till exempel biktade sig hos en präst. Då kyrkan var katolsk under medeltiden fanns det kloster, påve och biskop inom kyrkan. Ville man gottgöra kunde man hänvisa sig till en av dem. Synden var baserade på bibeln och var bland annat handlingar som handlade om lust. Lust på denna tiden sågs som en av de värsta synderna.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *